IN FLAMES ”A Sense Of Purpose” ****

(tidigare publicerad för Rockharder Reviews)

Döm inte boken efter omslaget! Ett tjusigt yttre men vad säger detta om musiken egentligen?

Ett svalt intresse skulle inte hindra denna recensent i första taget. Det tog mig faktiskt dussintalet genomlyssningar innan jag fann det där själsligt omtumlade som jag letat efter på ”A Sense Of Purpose”. Denna nionde fullängdare är ärligt talat inte lika tillgänglig vid första intrycket som tidigare släpp. Istället får man gräva skrapa på ytan och gräva djupare för att hitta IN FLAMES typiska signum.

Utveckling kontra stagnation? Vissa påstår att göteborgarna skapat en säker framtid och kör på en redan väletablerad bana. Formulan känner vi dock alla till. Det är aggressivt och blandat med melodier utom denna värld, signerade kompositörerna Gellote och Strömblad. IN FLAMES 2008 handlar inte längre om att spränga barriärer. Istället finner lyssnaren småjusteringar för varje nytt släpp.

Klara discofavoriter är Drenched In Fear med sin typiska klatschiga refräng. Annars får de schlagersköna refrängerna denna gång stå tillbaka till förmån för mer vemod och lyrikmässig ångest. Den största överraskningen finns i den åtta minuter långa The Chosen Pessimist. Ett spår influerad av det norrländska vemodet i KHOMA. Det punkiga singelsläppet The Mirror’s Truth är lika kompromisslös som snabb samtidigt som midtempostycket Alias har en refräng som sätter sig på skallen direkt.

Skivan får mer än godkänt i media fast med klausulen ”men”. Jag struntar i det. Detta är ny metal med fin produktion, skapad med finess, äventyrslusta och en ”vi-skiter-i-vad-andra-tycker”-mentalitet.

Betyg: ****
Text: Tomasz Swiesciak, 2008-04-13
Bolag: Nuclear Blast
Länk: www.inflames.com

ILL NIÑO ”Enigma” ****

(tidigare publicerad för Rockharder Reviews)

Jag slår sönder piñatan ”Enigma” som ILL NIÑO så kravlöst vill att jag ska göra och jag finner mig själv ståendes i ett regn av smågodis och kulturella influenser. Denna musikaliska produkt är resultatet av en livstid delad mellan två vitt skilda kulturer; den amerikanska och den latinamerikanska.

Precis som albumnamnet vill klargöra, är ”Enigma” en tyst gäckande gåta. Albumet handlar faktiskt mer om överraskningar än trygghet och mer om skönhet än ilska. Det märks tydligt på den utmärkta spansksjungna balladen Me Gusta La Soledad.

Även om aggressiviteten har fått stå i skymundan för vackrare kompositioner på denna fjärde fullängdare, finns det ilska att skönja bakom alla rytmiska sektioner. Lyssna på Finger Painting With The Enemy eller Guerilla Carnival om du hellre söker tröst i stridslystnad.

Kanske är det min inställning den till underbara spanska kulturen som påverkar mig här men faktumet är att jag föredrar de lugnare spåren.

ILL NIÑO klarar sig utmärkt på enbart sina latinamerikanska rötter, resten är bara en bonus.

”Enigma” är en historia om förstörelse och konsekvenser, livet och döden, primal vrede och ett spirituellt uppvaknande. Vill du sluta in dig i din egen värld eller öppna alla sinnena till individualism och självinsikt? Valet är ditt men "Enigma" kan hjälpa dig på traven.

Betyg: ****
Text: Tomasz Swiesciak, 2008-04-07
Bolag: Cement Shoes
Länk: http://www.illnino.com/